Påsk i Spanien vs Sverige – processionsfesten som överraskar utlandssvenskar

Föreställ dig att du som svensk befinner dig på Costa del Sol under påskveckan. Plötsligt hör du trumslag och ser människor i långa dräkter med spetsiga huvor som vandrar genom gatorna bärandes enorma helgonbilder. Det är ingen karneval – det är Semana Santa, Spaniens heliga påskvecka. Påsken i Spanien firas med en passion och offentlig pompa som kan förvåna många utlandssvenskar. Här går vi igenom hur påsktraditionerna skiljer sig mellan Spanien och Sverige, och vi ger dig praktiska tips för att navigera Semana Santa som svensk i Spanien.

Påsk i Sverige – färgglada fjädrar, påskkärringar och familjemys

I Sverige är påsken en viktig men relativt sekulär högtid jämfört med Spanien. Många svenskar ser påsken som en vårhelg för att umgås med familjen, äta gott och kanske få ett par lediga dagar i solen. Svenska påsktraditioner är en blandning av kristna inslag och gammal folktro. Till exempel har påskkärringar och påskägg inget med Jesu lidande att göra – de kommer från folklore och lekfulla traditioner. Enligt Nordiska museet började barn gå utklädda till påskkärringar redan på 1800-talet, inspirerat av folktron om häxor som for till Blåkulla under skärtorsdagen. Än idag klär barn över hela Sverige ut sig till små häxor med sjalett, kvast och målade fräknar för att gå runt i grannskapet och önska glad påsk mot att få godis i sin korg. Det sker oftast på Skärtorsdagen eller Påskafton, beroende på landsända.

Hemma pyntar svenskarna med påskris – björkris med färgglada fjädrar – och ställer fram kycklingprydnader och målade ägg. Traditionen med påskris som dekoration slog igenom under 1900-talet; från början var riset ett redskap för att låtsaspiska varandra till minne av Jesu lidande, men idag är det mest färgglad dekoration. Påskägg i papp fyllda med godis är barnens favoriter, och ibland gömmer påskharen äggen i trädgården. (Idén om påskharen kom till Sverige från Tyskland på 1800-talet, men fick aldrig riktigt samma genomslag här som i andra länder – hos oss är det ofta “påsktuppen” och kycklingar som pryder kort och pynt.)

Matmässigt påminner det svenska påskbordet om jul- och midsommarmaten. Många dukar upp sill, lax, ägg, Janssons frestelse och annat småplock, ofta med påskmust eller en snaps till. Det som särskilt förknippas med påsken är ägg (som symbol för nytt liv) och lammstek – lamm har blivit populärt på många påskmenyer, troligen inspirerat av både bibelns påskalamm och internationella traditioner. Påskafton brukar vara dagen då familjer samlas för en påskmiddag eller lunch, eftersom påskdagen i Sverige oftast är en lugn vilodag.

Trots att påsken ursprungligen är en kristen högtid, är det idag relativt få svenskar som går i kyrkan under påskhelgen. De som gör det går vanligen på påskdagens gudstjänst för att fira uppståndelsen. Historiskt var dock påskens religiösa allvar mer påtagligt i Sverige: Långfredagen kallas “stora sorgens dag” och långt in på 1900-talet präglades den av tystnad och stillhet – alla nöjen var stängda, man skulle undvika lek och skratt. Fram till 1969 var det till och med förbjudet med offentliga tillställningar på långfredagen (samt juldagen och påskdagen) enligt lag. I dag är tonen en helt annan; påsken i Sverige ses mer som en glädjefylld vårstart med lekfulla inslag för barnen.

Påsken i Spanien – Semana Santa och mäktiga processioner

I Spanien – särskilt i Andalusien och längs solkusten – är påsken en av årets största och mest betydelsefulla högtider. Här kallas påskveckan för Semana Santa (Den heliga veckan) och firandet är djupt rotat i den katolska traditionen sedan flera århundraden. Redan på Palmsöndagen (Domingo de Ramos) inleds festen med glädje: folk går till kyrkan för att välsigna palmblad eller olivkvistar och många orter har den första processionen som symboliserar Jesu intåg i Jerusalem. Men efter palmsöndagen övergår stämningen i ett mer allvarligt och högtidligt tonläge – nu börjar man återskapa och minnas Jesu lidande dag för dag under stilla veckan.

Det som kanske allra mest utmärker den spanska påsken är de stora påskprocessionerna som drar fram genom städernas gator varje dag under Semana Santa. Varje processionståg arrangeras av ett religiöst brödraskap (cofradía eller hermandad) och består av hundratals deltagare. Längst fram marscherar ofta en grupp så kallade nazarenos – män, kvinnor och barn klädda i långa dräkter och hög, konformad huva (capirote) som täcker ansiktet förutom ögonen. Dessa dräkter kan se kusliga ut för den som inte är van (de påminner om något helt annat i modern tid), men i Spanien är de en traditionell symbol för botgöring och har inget med några obehagliga organisationer att göra. Nazarenos bär kors eller ljus och vandrar barfota eller i enkla sandaler för att visa ödmjukhet. Bakom dem kommer höjdpunkten: de väldiga tronerna (kallade “pasos” på spanska) – stora plattformar dekorerade som rörliga altartavlor.

Varje tron bär upp skulpturer som gestaltar scener ur påskberättelsen. Oftast ser man först en tron med Jesus (till exempel Jesus som bär korset, eller Jesus på åsnan vid intåget, eller Kristus som korsfäst), och därefter en tron med Jungfru Maria i sorg, smyckad med ett hav av blommor och levande ljus. Dessa konstfärdiga ekipage kan väga flera ton. De bärs fram på männens axlar genom stadens gator i makligt tempo, ofta gungande i takt med trummorna. Bara i Málaga stad, där många svenskar på Costa del Sol kanske har sett firandet, hålls uppemot 45–50 olika processioner under påskveckan – enligt tidningen Sydkusten rör det sig om 49 processioner under en vecka i Málaga vissa år. De tyngsta tronerna kräver uppåt 200–250 bärare (”costaleros”) som byts av i omgångar under färden. Det tar ofta 4–8 timmar för ett processionståg att gå sin rutt genom stan, så det är både en fysisk och andlig uppoffring för deltagarna.

Stämningen under spanska påskprocessioner är något utöver det vanliga. Längs vägen trängs tusentals åskådare – alltifrån äldre damer och barnfamiljer från trakten till nyfikna turister och utlandssvenskar med mobilkameran redo. Många står andäktigt tysta eller ber en bön när tronen passerar, andra applåderar åt de utmattade bärarna när de lyckats ta sig uppför en backe. Ibland stannar processionen upp, och en ensam sångare brister ut i en klagande saeta (en flamencoliknande solosång till Jungfruns eller Kristus ära) från en balkong, vilket skapar rysningar i publiken. Marchmusik med trumpeter och trummor från orkestern som följer processionen förstärker känslorna – man kan höra sorgsna melodier på Långfredagen och mer triumferande toner på Påskdagen. Doften av smält stearin från hundratals ljus och rökelser i luften bidrar också till den säregna atmosfären. Det är lätt att förstå varför många beskriver Semana Santa som en mäktig andlig upplevelse, även för den som inte är troende.

Semana Santa når sin kulmen under Skärtorsdagen (Jueves Santo) och Långfredagen (Viernes Santo). Då hålls de mest betydelsefulla processionerna som skildrar Jesu sista måltid, arrestering och korsfästelse. Speciellt nattimmarna mellan torsdagen och fredagen, kallade Madrugá i bland annat Sevilla, är heliga – man är vaken hela natten för att se processionerna som pågår till gryningen. På Långfredagen råder ofta en dämpad, sorgsen stämning; många troende fastar eller avstår från kött den dagen (fiskrätter som torsk eller bacalao är traditionell långfredagsmat i Spanien). När sedan Påskdagen (Domingo de Resurrección) gryr på söndagen skiftar tonen till glädje – Jesu uppståndelse firas. I flera städer bärs en tron föreställande den uppståndne Kristus ut ur kyrkan till folkets jubel och applåder. Klockorna ringer och ibland släpper man ut vita duvor som symbol för fred och pånyttfödelse. Påskdagen och Annandag påsk är i Spanien mer familjeorienterade: man går i mässan och äter en festlig måltid tillsammans, ofta med rätter som lamm eller get i ugnen beroende på region. I vissa delar av landet, till exempel Katalonien och Valencia, är det populärt med ”La Mona de Pascua” – en söt påskkaka eller chokladprydd tårta som gudföräldrar ger till sina gudbarn.

Det finns också många unika lokala traditioner under Semana Santa runt om i Spanien. I Málaga är en berömd sed att man under onsdagens procession för Jesús El Rico symboliskt benådar en fånge – en tradition som går tillbaka till 1700-talet när kung Carlos III gav order om detta (enligt legenden efter att fångar hjältemodigt bar en påsktron under en pestepidemi). I byn Antequera springer bärarna uppför en brant backe med tronen i full fart för att välsigna marken och ge goda skördar, och i Álora möts Jesus- och Mariatronerna på torget och bärarna knäböjer flera gånger i en känslosam ceremoni som kallas La Despedía. I småstaden Riogordo (Málaga-provinsen) och några andra orter spelar invånarna upp hela passionshistorien som ett teaterdrama utomhus – med hundratals skådespelare i tidsenliga kläder – inför en hänförd publik. Dessa särdrag visar hur rik och varierad den spanska påsktraditionen är, men gemensamt överallt är fokus på det religiösa budskapet och det offentliga, kollektiva firandet.

Spanien vs Sverige: Viktiga skillnader i påskfirandet

För en svensk som upplever sin första påsk i Spanien blir kontrasten mot hemma tydlig. Här sammanfattar vi några av de största skillnaderna – och varför de kan överraska utlandssvenskar:

• Religiöst högtidligt vs. sekulärt och lekfullt: I Spanien genomsyras påsken av religiös andakt och tradition, med Jesu död och uppståndelse i centrum för alla festligheter. I Sverige har påsken för de flesta en mer sekulär prägel – det handlar mer om vårkänslor, barnens lek och god mat än om gudstjänster.
• Offentliga processioner vs. firande i hemmet: En svensk påsk utspelar sig mestadels i hemmen – man pyntar, äter påskmiddag och låter barnen gå påskkärring i närområdet. I Spanien utspelar sig en stor del av firandet på gator och torg genom processioner som engagerar hela staden. För den som är van vid en stillsam helg kan det vara överrumplande att se hur hela stan lever upp dygnet runt under Semana Santa.
• Mörka dräkter och allvar vs. glada färger och påskgummor: Spanska påskprocessionsdeltagare bär traditionellt mörka eller vita dräkter med huva och uttrycker sorg, bot och respekt. Svenska påskfirare klär snarare ut sig i komiska häxkläder (barnen som påskkärringar) eller pyntar med färgglada fjädrar och gula dukar – symboler för påskens glada budskap och vårens ankomst. Det är två helt olika visuella uttryck!
• Högljudd passion vs. lugn och ro: I Spanien hörs trummor, hornmusik, sång och sorl från folkmassor på gatorna under hela påskveckan, ofta långt in på nätterna. I Sverige råder oftast ett lugn under helgdagarna – särskilt Långfredagen kan vara väldigt tyst och stillsam, och många butiker har kortare öppettider eller stängt påskdagarna. (Fast påskhelgen har förstås också livliga inslag i Sverige, som glada skratt vid påskäggsletande och kanske en och annan påskbrasa på vissa orter.)
• Helgdagar och ledighet: Både Sverige och Spanien har flera “röda dagar” under påsken, men de infaller lite olika. I Sverige är Långfredagen, Påskdagen och Annandag påsk (måndagen) officiella helgdagar då många är lediga. Skärtorsdagen är däremot en vanlig arbetsdag (ibland med förkortad arbetstid). I Spanien är ofta Skärtorsdagen och Långfredagen helgdagar (t.ex. i Andalusien är båda dagarna arbetsfria), medan Annandag påsk inte firas alls i många regioner och därmed är en vanlig arbetsdag. Det kan förvilla nya utlandssvenskar – man kanske räknar med en lugn måndag, men i Spanien är det “business as usual” då, medan torsdagen innan påsk kan vara helt stillastående i städerna eftersom folk är lediga och firar.
• Mat & dryck: Svensk påskmat kretsar som sagt kring ägg, sill, lax och lamm – och massor av godis till barnen. I Spanien finns förstås påskgodis och chokladägg nuförtiden, men traditionellt har man andra delikatesser. Under fastan före påsk avstår man (traditionellt religiösa familjer) från kött vissa dagar, särskilt Långfredag, vilket gjort att rätter som torrijas (Spaniens variant av fattiga riddare med honung och kanel) har blivit populära påskveckan – ett sött sätt att använda gammalt bröd när man inte fick äta överdådigt. Andra exempel är pestiños (friterade degknyten i honung) i södra Spanien och monas de Pascua i östra Spanien. På påskdagen äter man gärna en festmåltid med familjen, till exempel ugnsstekt lamm, get eller fisk beroende på region. Vin serveras förstås – i Spanien är inte alkoholen förbjuden under påsken som det var i Sverige förr. Men den generella attityden är att påsken är mer en tid för andakt än för stora fester med alkohol.
• Vädret och stämningen runtomkring: En praktisk skillnad är såklart att våren kommer tidigare i Spanien. Att fira påsk i Spaniens soliga klimat betyder ofta blommande mandelträd, lukt av apelsinblom och behaglig värme under processionerna – ibland kan man till och med ta säsongens första dopp i havet under påskhelgen på Costa del Sol! I Sverige kan påsken vissa år fortfarande vara kylig och grå, kanske ligger det snö kvar på sina håll, även om dagarna börjat bli ljusare. Detta gör att spanska påsken känns som en utomhusfest där hela staden deltar, medan svenska påsken är mer inomhusmys och att hoppas på vårsol. Många utlandssvenskar uppskattar kombinationen av att få uppleva genuina traditioner samtidigt som man slipper den svenska vårkylan.

Praktiska tips för att fira påskveckan i Spanien som svensk

Att delta i eller åtminstone beskåda Semana Santa-firandet är något vi varmt rekommenderar – det är en upplevelse du sent kommer glömma. Samtidigt kan det underlätta att vara lite förberedd. Här är några praktiska tips för dig som svensk i Spanien under påsken:

• Ta reda på lokala program: Kolla i förväg upp schemat för processionerna i din stad eller region. Turistbyråer och kommunens webbplats brukar ha program (itinerario) för Semana Santa med tider och rutter för varje procession. I populära städer som Málaga, Sevilla eller Murcia finns även mobilappar och foldrar. Genom att känna till tid och plats slipper du missa höjdpunkterna – eller så vet du när du bör undvika att ta bilen genom centrum.
• Var ute i god tid och planera din vyplats: De mest spektakulära processionerna kan dra enorma folkmassor. Om du vill ha en bra plats att se, kom tidigt – ibland flera timmar i förväg om det är trångt. Längs huvudgator i större städer finns det ofta stolssektioner (som bokas av lokalbor och organisationer långt i förväg), så som nykomling kan det vara bäst att hitta en plats i början av rutten eller på en lite mindre sidogata där det inte är lika packat med folk. Ta gärna med en hopfällbar stol eller sittdyna om du planerar att vänta länge, och ha vatten och kanske en liten matsäck om ni är med barn. Tänk på att toaletter kan vara svåra att hitta i trängseln, så planera därefter.
• Respektera avspärrningar och ritualen: Under processionerna stängs många gator av. Försök inte gena genom ett processionståg eller bryta igenom avspärrningar – det anses respektlöst och vakter (ofta volontärer) kommer stoppa dig. Ha tålamod om du behöver korsa en gata; ibland måste man vänta tills tåget passerat eller gå en lång omväg. När processionen närmar sig, stäng gärna av din musik i bilen eller mobilen och visa respekt genom att inte föra oväsen. Publiken brukar antingen stå under tystnad eller delta med applåder vid särskilda ögonblick – följ stämningen runt dig.
• Klädsel och uppförande: Det finns ingen strikt klädkod för åskådare, men av respekt kan det kännas bra att klä sig anständigt (undvik t.ex. badkläder eller väldigt utmanande kläder mitt bland en religiös procession, särskilt i mindre traditionstyngda orter). Om du besöker en kyrka för att se när tronerna bärs ut eller in, tänk på att klä dig som du skulle göra vid ett kyrkobesök (täcka axlar och knän på kvinnor, till exempel). Fotografera gärna den vackra processen, men undvik att använda blixt rakt i ansiktet på deltagarna eller att kliva ut mitt i vägen för att fota – håll dig vid sidan av tåget.
• Var beredd på ändrade öppettider: Precis som i Sverige påverkas vardagslivet av helgdagarna. På Jueves Santo och Viernes Santo (torsdag och fredag i påskveckan) kommer de flesta banker, myndigheter och många butiker att hålla stängt, åtminstone i mer konservativa regioner. Större stormarknader kan ha öppet halvdag på torsdagen men stängt på långfredagen. Planera dina matinköp i förväg så du inte står utan påskmiddag! Restauranger brukar däremot ha öppet, eftersom många familjer går ut och äter efter processionerna. Tänk på att även påskdagen (söndag) är helgdag med söndagsöppettider i butiker. Annandag påsk (måndag) kan vara en vanlig arbetsdag i din region, vilket innebär att allt är öppet som vanligt – en omvänd situation mot Sverige.
• Undvik bilkörning i stadskärnan: Om du bor i en stad eller pueblo där processioner äger rum, räkna med avstängda vägar och parkeringsförbud längs ruttens sträckning. Det kan vara klokt att låta bilen stå och promenera eller använda kollektivtrafik om möjligt under de stora processionstidernas timmar. Bilar som står fel parkerade på en processionsträcka riskerar att bogseras bort. Kolla också upp eventuella alternativa buss- eller tågtider under helgen, då tidtabeller kan följa “festivo”-schema (helgtrafik) på vissa dagar.
• Ta del av firandet – våga vara med: Känn dig välkommen att delta som åskådare! Spanjorerna är stolta över sina traditioner och delar dem gärna. Fråga en granne eller kollega vilka lokala processioner som är “måsten”. Ett tips är att uppleva Palmsöndagens festligheter: många kyrkor delar ut palmblad som du kan bära och följa med i den glada palmprocessionen tillsammans med lokalbefolkningen. Det är en härlig start på veckan och ger en känsla av gemenskap. Även Påskdagen erbjuder en fin stämning – att se den uppståndne Kristus bäras ut ur kyrkan till jubel är ett minne för livet, och du behöver inte vara religiös för att ryckas med av glädjen.
• Hitta en balans mellan svenska och spanska traditioner: Om du har barn som saknar de svenska påsktraditionerna, går det utmärkt att kombinera dem med den spanska påsken. Kanske kan ni måla ägg och ha en liten äggjakt på påskafton i er trädgård, innan ni går och tittar på kvällsprocessionen. Svenska kyrkan på Costa del Sol (Fuengirola) och Costa Blanca, samt i andra delar av Spanien, brukar arrangera svenska påskfiranden – allt från påskbasar till gudstjänst på påskdagen. Där kan ni träffa andra svenskar, sjunga psalmer och kanske smaka lite av hemlandets påskmat. Samtidigt får ni ju chansen att nästa dag se en spansk procession – det bästa av två världar!
• Ha tålamod och njut av atmosfären: Semana Santa kan innebära en del oväntade krångligheter – din vanliga favoritbar kanske är stängd för att ägaren är med i processionen, städerskorna kanske är lediga så hotellet inte städar rummen lika ofta, och det kan vara trångt och högljutt utanför ditt fönster sent på kvällen. Istället för att irritera dig, försök ta det med ro och förstå att detta är en speciell vecka som spanjorerna uppskattar djupt. Passa på att uppleva den unika kulturen. Kanske upptäcker du att du själv ser fram emot nästa påsk med förväntan när trumslagen återigen ekar mellan husväggarna!

Vanliga misstag att undvika som ny i den spanska påsken

Avslutningsvis några vanliga misstag som utlandssvenskar kan göra första påsken i Spanien – och hur du undviker dem:

• Att anta att påsken “inte är en så stor grej”: Vissa nyinflyttade svenskar blir tagna på sängen av hur omfattande firandet är. Underskatta inte betydelsen av Semana Santa – det är klokt att anpassa sina planer. Boka inte in viktiga ärenden under skärtorsdag/långfredag och räkna med köer och trafik. Läs på lite om lokala seder så kommer du bättre förberedd in i helgen.
• Att jämföra allt med Sverige (och klaga högljutt): Det är lätt att tänka “i Sverige gör vi minsann så här…” men försök istället att omfamna de spanska traditionerna för vad de är. Klaga inte över att affären är stängd eller att det är oväsen på gatan – försök se det som en charmig del av livet i Spanien. Dina spanska vänner kommer att uppskatta din nyfikenhet och respekt för deras kultur.
• Att inte våga delta eller fråga: Många håller sig kanske hemma första påsken för att man är osäker på vad som är okej. Men spanjorerna ser gärna att du som utlänning tar del av firandet. Så stanna inte bara inomhus – ge dig ut och upplev åtminstone en procession! Fråga kollegor eller grannar om tips; de kommer säkert berätta stolt om byns eller stadens traditioner. Ett vanligt misstag är att tro att man som icke-katolik inte “får” delta i firandet – det stämmer inte alls. Alla är välkomna som åskådare, och stämningen smittar av sig.

Diskutera med andra svenskar i Spanien

Har du frågor eller vill dela dina egna erfarenheter? Gå med i vår Facebook-grupp Spaniensvenskar Facebookgrupp där svenskar i Spanien hjälper varandra med allt från vardagsproblem till stora beslut. Välkommen att vara med i diskussionen! 🇪🇸🇸🇪