Så funkar spanska postväsendet – och varför ditt paket kan hamna hos grannen

Postäventyret i Spanien: Var är min post?

Att flytta till Spanien innebär sol, tapas – och ett smärre mysterium kring vart din post tar vägen. Du väntar ivrigt på ett brev från Sverige, kikar i brevlådan varje dag, men inget brev syns till. Plötsligt dyker grannen upp och räcker över ditt efterlängtade kuvert. Förvirrande? Absolut. Charmigt kaotiskt? Jajamän. Som nyinflyttad svensk i Spanien får du snabbt lära dig att postutdelning här kan vara ett äventyr fyllt av överraskningar.

Correos vs. kurirfirmorna: två olika världar

Det första du bör veta är att det finns två huvudspelare i det spanska postdramat: å ena sidan Correos (den nationella posten), å andra sidan ett gäng privata kurirfirmor. De spelar efter lite olika regler:

• Correos – statliga posten: Correos är Spaniens motsvarighet till PostNord, ett offentligt bolag med anor hundratals år bakåt. Brev, vykort och mindre paket distribueras via Correos enorma nätverk av gula postkontor. Som statlig post är de ansvariga för universell service – att din vanliga post ska komma fram överallt i landet. Har du adressen någorlunda rätt så brukar vanliga brev hitta fram, även om det ibland tar sin lilla tid. Correos hanterar också paket som skickas via det vanliga postnätet. Om du inte är hemma när brevbäraren kommer med ett större brev eller paket, lämnas oftast en avi och du får hämta ut försändelsen på närmaste postkontor (glöm inte legitimation då).
• Privata kurirer – snabbfrakt på gott och ont: Parallellt med Correos finns en djungel av privata fraktfirmor: SEUR, MRW, GLS, DHL, UPS och numera även Amazon Logistics. Dessa är de som plingar på dörren när du beställt något online med expressleverans. Generellt anlitar utländska e-handelsföretag ofta internationella firmor som DHL, UPS eller GLS, medan inhemska e-handlare använder lokala aktörer som SEUR eller MRW. Vad funkar bäst? Det beror på var du bor och vem du frågar. DHL får ofta beröm för sin pålitlighet och snabbhet. SEUR och MRW täcker hela Spanien och brukar vara snabba, men kvaliteten kan variera från ort till ort.

Portkod? Vilken portkod? Här kommer en kulturchock för oss svenskar: i Spanien använder man sällan portkoder. Många flerbostadshus har porttelefon istället för digital kodlås. Det betyder att när budet kommer ropar hen upp via porttelefonen – ofta hör man bara ett “¡Correo!” eller “¡Paquete!” – och du förväntas trycka på dörröppnaren eller traska ner och öppna. Om du inte är hemma eller ingen svarar, ja då står budet framför en låst port utan kod att knappa in. Det är en förklaring till varför paket i Spanien ibland tar omvägar eller aldrig når fram.

Vad är ett apartado?

Efter några missade leveranser börjar du kanske fundera: “Finns det inget sätt att alltid få min post säkert?” Jodå – lösningen stavas apartado de correos, i dagligt tal bara apartado. Det är Spaniens motsvarighet till en postbox eller mailbox på posten. Du hyr helt enkelt ett eget postfack på Correos-kontoret och får all din post dit istället för hem till dörren.

Du får ett apartadonummer och nyckel till ett litet postfack på det utvalda postkontoret. All din post adresserad till Apartado [nummer] hamnar i det lilla facket, som du kan tömma när det passar. Större paket hämtar du i kassan efter att ha fått en lapp i boxen. Upp till fem personer kan vara med på samma box – perfekt för familjer eller småföretag.

I vissa delar av Spanien är det till och med så att man inte får post hem alls – särskilt på landsbygden. Då är apartado lösningen. Även i städer är det många som använder det för att undvika missade leveranser eller om man reser mycket.

Hur skaffar man ett apartado och vad kostar det? Det är ganska enkelt: gå till ett Correos-kontor och be att få hyra ett. Du får fylla i en blankett och visa legitimation. Priset ligger runt 96 € första året och ca 89 € per år vid förlängning. Du kan också betala kvartalsvis, då från cirka 40 €. Vissa kontor låter dig göra det online, men det är enklast att gå dit första gången.

Kulturella krockar i posthanteringen

• “Vi lämnade paketet hos din granne…” – I Spanien är det vanligt att bud eller brevbärare lämnar ditt paket hos en granne om du inte är hemma. Ibland hos en lokal butik eller bar. Det kan kännas ovant för oss svenskar, men här är det kutym – på gott och ont.
• Paket i trapphuset (eller inte alls): Ibland läggs försändelser bara i trapphuset eller ovanpå brevlådorna. Det är ovanligt att någon stjäl dem, men det händer. Värre är när inget lämnas alls – och du får ett meddelande om “misslyckad leverans” trots att du suttit hemma hela dagen.
• Visa legitimation: Oavsett om du hämtar paket på posten eller får hemleverans, måste du nästan alltid visa legitimation. Det räcker inte med ett sms som i Sverige – utan pass eller NIE blir det inget paket.
• “Sista leveransförsöket” – fast ingen ringde på: Ibland händer det att budet aldrig ens försöker leverera, men ändå markeras det som “sista försök”. Då måste du själv ta kontakt med kurirfirman eller hämta upp paketet någon annanstans.
• Semesterstängt för posten: I augusti går halva Spanien på semester, inklusive brevbärare. Det är inte ovanligt att postutdelningen stannar upp i vissa områden under några veckor. Planera dina försändelser därefter.

Tips till svenskar i Spanien

• Skriv hela adressen: Inkludera alltid våningsplan, lägenhetsnummer, trappuppgång och eventuella porttelefonkoder. Utan dessa riskerar posten att inte hitta fram.
• Lägg till telefonnummer vid beställning: Budet kan behöva ringa för att få tillgång till porten eller hitta rätt dörr.
• Var hemma – eller ha en plan B: Be en granne ta emot om du inte kan vara hemma. Eller välj ett ombud eller paketskåp om det finns.
• Hämta ut snabbt: Vanligtvis förvaras paket bara i 15 dagar. Ta med legitimation när du hämtar.
• Skaffa en apartado: Om du ofta får post eller bor i ett område där brevbäraren aldrig hittar, kan en egen postbox på posten vara värt det.
• Fråga andra svenskar: Hör dig för med andra i området om vilka kurirer som är pålitliga där du bor.
• Ha tålamod – och humor: Posten i Spanien är ett kapitel för sig. Det mesta löser sig till slut – och när det inte gör det får du åtminstone en bra historia att berätta.